Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Flyktingpolitik
Familj
Folkhälsa
Sociala problem
Socialtjänst
Jämställdhet och genus
Integrationspolitik
Sjukvård
Handikapp
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
6 oktober 2014
 
 
Överenskommelse om vinster i välfärden:
 
Rödgrönt nej till vinstjakt
 
Regeringen och vänsterpartiet är överens om hur vinsterna i välfärden ska begränsas. Så här lyder formuleringen: ”Välfärden, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Vi anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten.”
 
Bara en minimal avkastning på privat kapital är okej. Om detta vill de rödgröna partierna lagstifta. En rad andra åtgärder för att eliminera vinstintresset inom välfärdssektorn är också planerade de kommande åren.
    Enligt överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet tillsätts en utredning i januari 2015 med fokus på att eliminera vinstintresset inom välfärden. Utredningen ska vara färdig i mars 2016. Sedan följer remissbehandling och beredning i regeringskansliet. En proposition på riksdagens bord är därmed inte att vänta förrän 2017.
    Huvudregeln för företag inom välfärdssektorn blir alltså att tillförda skattemedel ska användas i verksamheten och att stora vinster är uteslutna. Överskott i verksamheten ska återinvesteras. Endast begränsad utdelning på insatt kapital ska tillåtas. Exakt hur stor avkastning på insatt kapital som blir tillåten framgår inte av överenskommelsen, men Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson pratade på presskonferensen om "ett ensiffrigt belopp i den nedre delen av den ensiffriga skalan" - det vill säga högst fem procent.
    Utöver att formulera den här huvudregeln ska utredningen "överväga" en lång rad krav på företag som driver skolor, förskolor, hemtjänst, äldreboenden, sjukhus- eller primärvård samt så kallade HVB-hem.
    Det kan sluta med bemanningskrav - och ett generellt krav på driftstillstånd. I såfall måste aktörer som vill etablera sig inom välfärdssektorn genomgå en särskilt myndighetsprövning.
    Det skulle också kunna leda till samtliga privata aktörer måste ha verksamheten per se angiven som ett syfte i bolagsordningen eller andra styrdokument, till skillnad från det affärsmässiga syftet att ge vinst till ägarna.
    I utredningsuppdraget ingår även att ta fram en strategi för att gynna "idéburen väfärd", det vill säga icke-kommersiella aktörer som vill driva till exempel äldreboenden eller vårdhem. Utredaren förväntas också ta fram "en ny styrning i välfärden efter New Public Management". Det är ett mycket generellt formulerat deluppdrag, men lär välkomnas inom delar av yrkeskåren - läkare och annan vårdpersonal inte minst. Om utredningen lägger krut på detta kan det dessutom bana vägen för verkliga reformer.
    I överenskommelsen slår de tre rödgröna partierna fast att det lagstadgade kravet på landstingen att tillämpa så kallade valfrihetssystem inom primärvården, vilket kritikerna kallar "tvångs-LOV", ska slopas redan i samband med budgetpropositionen i höst.
    När regeringen senare beslutar om begränsningar av vinster inom välfärden kommer LOV - lagen om valfrihetssystem - att behöva ändras i grunden. Fram tills dess, meddelar de rödgröna, ska kommuner och landsting ta sig större friheter när de upphandlar välfärdstjänster med skattemedel. På sikt anser man att kommunerna borde kunna välja om de vill rikta sina förfrågningar enbart till icke-kommersiella aktörer.
    Dessutom slår de tre partierna fast att offentliga upphandlingar av både av varor och tjänster ska utnyttjas som social- och miljöpolitiska verktyg.
    En av flera målsättningar är att den offentliga sektorn i Sverige alltid ska ställa krav på kollektivavtalsenliga löner och arbetsvillkor för den personal som berörs när de upphandlar tjänster - även om det gäller utländsk arbetskraft och även ifall underleverantörer finns med i bilden.
    När det gäller just välfärdsföretagen vill regeringen dessutom undersöka om det går att blockera aktörer som har smitit från skatten från att ens delta i upphandlingar med kommuner, landsting och myndigheter.
    Frågan om beskattning av helt eller delvis offentligfinanisierade verksamheter utgör en egen del av överenskommelsen. Den som får skattemedel för att bedriva skola, vård och omsorg ska själv betala skatt för just detta i Sverige - det är utgångspunkten. Aggressiv skatteplanering ska motas i hamn. En särskild arbetsgrupp ska arbeta som "spanare" inom sektorn och komma med förslag på hur tvivelaktiga affärsupplägg kan förbjudas.
    Vidare slår regeringen och Vänsterpartiet fast att offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut inom alla offentligfinansierade verksamheter; inklusive meddelarfrihet och meddelarskydd. De kompromissförslag som presenterades av en utredning 2013 ska genomföras under 2015 och en ny utredning ska tillsättas för att bana väg för mer långtgående lagändringar. Av överenskommelsen framgår också att de rödgröna partierna vill se öppna böcker ända ner på enhetsnivå inom hela värlfärdssektorn.
    De tre partierna flaggar för ett lagändringsförslag redan nästa år, som innebär att det inte längre går att sälja eller på omvägar privatisera region- och universitetssjukhus. Den utredning som ska fokusera på ett eliminera vinstintresset ska också se över misslyckade avknoppningar av exempelvis vårdcentraler. När offentligt driven verksamhet och lokaler sålts till underpris ska kommunerna få skälig ersättning, även retroaktivt, anser regeringen och Vänsterpartiet.
    Dessutom vill man lagstifta för att försvara principen om vård på lika villkor. Patienter med privata vårdförsäkringar ska inte att kunna gå före i kön vare sig på specialistmotttagningen eller sjukhuset.
    I överenskommelsen återfinns även skrivningen om det som kritikerna kallar för "kommunalt veto" inom friskolesektorn, det vill säga idén att de berörda kommunerna ska ge tummen upp eller ner när nya friskolor vill öppna. Propositionen kommer 2015.
    Sammanfattningsvis är det en mycket innehållsrik överenskommelse. Flera olika utredningsuppdrag om beskattningsregler, redovisningsskyldigheter, etableringsregler med mera aviseras. De konkreta regleringarna kommer att presenteras i enskilda propositioner både nästa år och 2016. Hur många av dessa som i slutändan kommer att gå igenom riksdagen är i dagsläget oklart.
    De flesta kommentatorer bedömer att överenskommelsen är en seger för Vänsterpartiet. Kritiken från de borgerliga lät inte heller vänta på sig. Så sett blir Sverigedemokraternas inställning avgörande för vissa av förslagen.
    Samtidigt är det inte säkert att alla fyra borgerliga partier kommer rösta emot regeringen på alla punkter. Det kan till exempel bli svårt att rösta emot strängare beskattningsregler och öppna böcker, givet hur pass svagt stöd riskkapitalister som bedriver till exempel skolor har i den svenska opinionen. Och stridsfrågan om LOV:ens tillämpning - det vill säga dagens krav på samtliga landsting att släppa in privata företag i primärvården - har regeringen bakat in i budgetpropositionen. Om budgeten går igenom är frågan alltså avgjord.
 
 
Källa:  Överenskommelse om vinst i välfärden (s, mp och v)
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Alliansen sågar överenskommelsen
Överenskommelse om vinst i välfärden (s, mp och v)
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se