Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Arbetslöshetsförsäkring
Pension
Socialförsäkringssystemet
Studiestöd
Sjuk- och föräldraförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
5 mars 2015
 
 
Socialförsäkringsutredningen
 
Stupstocken kan försvinna
 
Inom ramen för den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen har de borgerliga gått med på en kompromiss. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen - "stupstocken" - kan komma att avskaffas. Men de borgerliga ledamöterna ställer vissa krav.
 
När det gäller just sjukförsäkringen är en av de största nyheterna i betänkandet att allianspartierna tycks vara beredda att stoppa utförsäkringarna, som blev verklighet när den bortre tidsgräns som de själva införde slog till för första gången.
    Men det är för tidigt för långtidssjukskrivna att dra en lättnadens suck. Dragkampen lär fortsätta. Den rödgröna regeringen vill helst slopa den så kallade stupstocken redan i samband med höstens budgetförslag. Men alliansen har villkorat sin kompromissvilja. I ett särskilt yttrande från de borgerliga ledmöterna heter det att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen kan förväntas "spela ut sin roll" när en rad andra förslag har genomförts.
    Det handlar bland annat om att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska intensifiera sitt samarbete kring långtidssjukskrivna individer tidigare än vad som sker med dagens regler. Ett annat konkret förslag som utredningen enats om är att Försäkringskassan ska göra uppföljande kontroller av de sjukskrivnas arbetsförmåga var sjätte månad. Vidare innehåller betänkandet förslag som syftar till att ge sjukvården och arbetsgivarna mer uttalat ansvar för att sjukskrivna människor ska kunna återgå till jobbet.
    Först när dessa åtgärder genomförts anser Allianspartierna att det kan bli läge att avskaffa den bortre tidsgränsen. Om regeringen Löfven följer sin ambition och föreslår att utförsäkringarna ska stoppas redan i höstens budget blir det en prövosten för Decemberöverenskommelsen.
    En annan viktig aspekt på Socialförsäkringsutredningens arbete är att samtliga partier ställer sig bakom inkomtsbortfallsprincipen inom sjukförsäkringen. Man försvarar alltså idén att runt åttio procent ska få ut motsvarande åttio procent av sina arbetsinkomster i ersättning vid sjukdom. Man försvarar dessutom sjukförsäkringen som ett statligt åtagande. Försäkringsskyddet ska inte successivt få urholkas, till exempel på grund av reallöneutvecklingen, vilket redan har skett (se länken "1,5 miljoner svenskar saknar fullgod sjukförsäkring" nedan). Samtidigt håller man fast vid att taket i sjukförsäkringen ska indexeras efter inflationstakten. Det kommer alltså fortfarande att krävas aktiva politiska beslut för att säkra att inkomtsbortfallsprincipen efterlevs.
    Konkret föreslår utredningen att dagens tak i sjukförsäkringen höjs från 7,5 till cirka 8 prisbaselopp. Eftersom prisbasbeloppet för i år (2015) har beräknats till 44 500 kronor, motsvarar det en månadslön på drygt 29 700 kronor.
    Uppslutningen bakom tanken på en ganska generös sjukförsäkring och ett entydigt statligt ansvar välkomnas bland annat av LO. Men betänkandet innehåller en brasklapp. Att sjukförsäkringen ska ge "standardtrygghet" åt de flesta är en "långsiktig målsättning". Andra utgiftsområden i statens budget kan behöva prioriteras, heter det i betänkandet. Därför ska riksdagen "på kort sikt" kunna fatta beslut att göra undantag från uppräkningsprinciperna.
    Utredningen försvarar även de självrisker som finns inbyggda i sjukförsäkringen. Det innebär bland annat att man håller fast vid att ersättningen efter 365 sjukdagar sänks från 80 till 75 procent. Om man ändrade på den regeln så skulle fler vara sjukskrivna längre, förmodar politikerna.
    Ytterligare två hårda förslag avseende sjukförsäkringen är värda att nämna. Det ena handlar om att karensdagarna ska ersättas av karensavdrag. Den exakta utformningen ska beredas ytterligare, men man räknar med att ett procentuellt avdrag är en mer rättvis konstruktion, inte minst för människor som har flera arbetsgivare.
    Det andra förslaget är att inrätta ett "referensvärde" för sjukfrånvaron. Utgångspunkten för riksdag och regering ska vara att sjukfrånvaron i åldersspannet 19 - 64 år inte bör överstiga 2013 års sjukpenningtal (8,4 dagar). Att just år 2013 tjänar som språngbräda beror på att sjukfrånvaron då låg i nivå med andra, jämförbara länder. Det här förslaget handlar bildligt talat om att utveckla en bättre barometer, en mer precis stormvarningsfunktion. Om sjuktalet plötsligt börjar avvika från referensnivån, är tanken att politiken ska vara skyldig att reagera. Definitionsarbetet - både av hur referensvärdet ska räknas ut och vilka åtgärder som vidtas om sjukfrånvaron stiger drastiskt - ska påbörjas snarast.
    Vänsterpartiet är det enda partiet i utredningen som har reserverat sig för en del av förslagen - bland annat idén om ett politiskt mål för sjukfrånvaron. Man tror att det leder till mekaniska socialpolitiska åtgärder: när fler sjukskriver sig, stramar staten åt ersättningsreglerna. Vänsterpartiet motsätter sig dessutom den vaga kompromissen om den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Utförsäkringarna måste stoppas omedelbart, oavsett vilka andra åtgärder som genomförs, och när.
    Den mest grundläggande kritiken handlar om att de övriga partierna utgår från att staten inte har råd med stora reformer av socialförsäkringen, utan är tvungen att satsa på att justera befintliga regelverk. Enligt Vänsterpartiet råder det inte alls brist på resurser, vare sig i den svenska ekonomin totalt sett eller i trygghetssystemen. Tvärtom har sjuk- och arbetsskadeförsäkringen gått med vinst i flera år nu. Oviljan att genomföra mer generösa reformer måste därför förstås som ett ideologiskt ställningstagande, inte som nödtvungen realism, menar Vänsterpartiet.
 
 
Fakta: Utförsäkrade
    • I juli 2008 infördes en maxgräns för hur många dagar en person kan få sjukpenning.
    • Utförsäkrade brukar de kallas som når den bortre tidsgränsen efter 914 sjukskrivningsdagar (två och ett halvt år) och inte anses ha rätt till fortsatt ersättning.
    • De flesta går över till arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen och får då aktivitetsstöd som ersättning.
    • Efter tre månader kan man återigen ansöka om sjukpenning.
    • Totalt har tiotusentals personer utförsäkrats sedan reformen. Det handlade, vid en undersökning för ett knappt år sedan, om cirka två procent av alla startade sjukfall.
    • En majoritet återvänder till Försäkringskassan.
    • 2013 återkom 65 procent till Försäkringskassan, mot 58 procent år 2012

Källa: Försäkringskassan
 
Källa:  SOU 2015:21, Mer trygghet och bättre försäkring
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Gör a-kassan obligatorisk!
1,5 miljoner svenskar saknar fullgod sjukförsäkring
Under höga tak ryms alla - En rapport om höjda tak i sjukförsäkringen
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se