Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Brott
Internationell rätt
Domstolsväsen
Kriminalvård
Åklagarväsen
Straffrätt
Civilrätt
Offentlig rätt
Polisväsen
Nya lagar
Brottspåföljder
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
9 oktober 2014
 
 
Samordnad jakt på papperslösa
 
Nästa vecka - den 13 oktober - startar en insats i hela Europa som syftar till att gripa papperslösa personer. Svenska polisen deltar. Kritikerna talar om ett gigantiskt Reva. Det är inte grundlöst - men riskerar att sprida ett gammalt missförstånd om Reva vidare.
 
Den operation som startar på måndag kallas "Mos Maiorum", vilket är latin och betyder ungefär "förfädernas anor". I antikens Rom stod begreppet för en viss rättsuppfattning. Enligt den brittiska organisationen Statewatch, som följer frågor med koppling till medborgerliga fri- och rättigheter inom EU, inleds Mos Maiorum den 13 oktober och pågår därefter i två veckor. Syftet är att gripa papperslösa immigranter i hela Schengenområdet och kartlägga deras reserutter till, och även inom, EU. Det framgår av en skrivelse från ministerrådet från i juli i år, som Statewatch publicerat på sin egen hemsida.
    Det är Italien som, i egenskap av ordförandeland, har initierat Mos Maiorum. Man har bjudit in samtliga EU-länder och länder och övriga Schengenmedlemmar att delta. För eventuella kostnader i samband med nationella polisiära insatser kommer de att få ersättning av EU:s gränsövervakningsmyndighet Frontex. Det framgår också av skrivelsen.
    Susanna Herrera, departementssekreterare vid justitiedepartementets polisenhet, bekräftar i samtal med tidningen Dagens Etcetera att den svenska polisen kommer att delta i Mos Maiorum. Herrera vill dock inte säga i vilken omfattning.
    Dagens Etcetera har även intervjuat Vänsterpartiets ledamot i Europaparlamentet, Malin Björk. EU:s ministerråd beskriver Mos Mairoum som en samlad insats mot organiserad brottslighet. Björk kallar det för "Reva på steroider".
    Av skrivelsen från rådet framgår att myndigheterna i de länder som deltar ska spåra upp och gripa "irreguljära immigranter", det vill säga papperslösa flyktingar. Man ska samla in deras personuppgifter och få fram information om hur de nått Europa, vilken rutt som nyttjats och så vidare. Ett uttalat syfte är att kartlägga människor som rest in i unionen via ett land men nu befinner sig någon annanstans, vilket har bäring på Dublinförordningens regler om att man bara får söka asyl där man först landade.
    Mos Maiorum är inte den första samlade insatsen mot papperslösa. Tvärtom har EU tagit för vana att, under ordförandelandets ledning och med jämna mellanrum, samordna polisiära insatser för att spåra och gripa människor på flykt. Den närmast föregående operationen kallades "Aerodromos" och bestod av förstärkta kontroller på 39 flygplatser runom i Schengenområdet, skriver Statewatch.
    Tidningen Dagens Arena rapporterar att majoriteten av medlemsländerna i EU har deltagit i de tidigare insatserna. I Dagens Etcetera säger Susanna Herrera att den svenska polisen också deltagit; men inte i hur många.
    Jämförelserna mellan Mos Maiorum och Reva som nu poppar upp i svensk press är inte helt grundlösa. Men de riskerar att befästa bilden av att Reva-projektet handlade enbart om så kallade inre utlänningskontroller, det vill säga polisens praxis att kräva folk på legitimation för att hitta och gripa papperslösa. Och det är inte helt sant.
    Reva initierades 2009 av Migrationsverket. I somras avslutades projektet och i stället har arbetsmetoderna införlivats i verkets, men också polisen och kriminalvårdens, rutiner. Konkret har Migrationsverket försökt korta handläggningstiderna när folk söker asyl och smörja rutinerna för vad som sker efteråt - de facto handlar det ofta om att verkställa utvisningar. Däremot innebar Reva-projektet inte att polisen fick nya eller utvidgade befogenheter att köra id-kontroller på förmodade utlänningar.
    Ändå befästes bilden av Reva som synonymt med inre gränskontroller. I fjol utlöstes när en proteststorm efter att polistjänstemän stoppat människor med "utländskt" utseende i Stockhoms tunnelbana och krävt legitimation. Reva likställdes med godtyckliga kontroller på grundval av etnisk profilering (racial profiling) i riksmedia.
    Men när dessa kontroller genomfördes hade Reva-projektet inte ens inletts i Stockholm. Det slog radioprogrammet Kaliber fast i mars i år. Från Migrationsverkets och polisens håll yttrar man sig kritiskt mot den journalistiska bevakningen. Och enligt Peter Leander, som skrivit en rapport om inre gränskontroller, har myndigheterna tjärats och fjädrats för något som politiken kanske snarare borde ställas till svars för.
    Trycket på papperslösa har successivt höjts i Sverige. Olika journalister, organisationer och gode män har rapporterat om hur långt gränspolisen går för att leta upp och gripa personer som ska utvisas, och om skräcken och letargin hos enskilda som gått under jorden. Det gäller inte minst ensamkommande barn och ungdomar. Det är så svensk asylpolitik ser ut idag, oavsett om det finns några indirekta samband med Reva eller ej.
    Att det finns samband mellan polisens metoder för att spåra och utvisa flyktingar och EU-medlemskapet är däremot entydigt. EU kräver sedan år 2001 att medlemsländerna genomför inre utlänningskontroller. Mos Maiorum och dess föregångare är ett sätt att samordna och under en begränsad period intensifiera det arbetet. Och politikerna behöver inte ens ta ställning. I Sverige är det riksspolisstyrelsen som tar beslut om att delta.
    Detta är också en aspekt på den europeiska flyktingpolitiken: hur det praktiska ansvaret - både för de som tvingas lämna kontinenten och det fåtal som får lov att stanna - förskjuts från högre politiska nivåer till myndigheter och lokalpolitiker.
 
 
Källor:
Rådsbeslut om operationen "Mos Maiorum"
 Fulltext  Info
Statewatch pressmeddelande
 Fulltext  Info
Dagens Etcetera om det svenska deltagandet
 Fulltext  Info
Sveriges Radio Kaliber "Historien om Reva"
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se