Ämnen
 
Arbete
Arbetsliv
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsrätt
Internationella arbetsmarknadsfrågor
Arbetslöshet
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
23 april 2014
 
 
Rapport från SKL
 
Rekryteringsgapet är stort i vården
 
"Framtidsjobben finns i välfärden"- det är arbetsgivarorganisationen SKL:s omskrivning för det stundande rekryteringsgapet. 225 000 platser inom vård och omsorg behöver fyllas inom de kommande åtta åren.
 
Siffran är en skattning från SKL och avser kommuner, landsting och även privata utförare. Idag arbetar ungefär en halv miljon människor med vård och omsorg. Den största gruppen anställda utgörs av undersköterskor och vårdbiträden (257 000), följt av sjuksköterskor (97 000) och läkare (34 000), allt enligt SKL:s siffror.
    Fram till och med år 2022, det vill säga på åtta års sikt, sker ett stort och oundvikligt personalbortfall. Mer än en fjärdedel av undersköterskorna och vårdbiträdena kommer att gå i pension. Vidare kommer 25 000 sjuksköterskor och 8000 läkare att pensioneras.
    Även bland personliga assistenter, socialsekreterare, vårdadministratörer med flera kommer det att ske betydande avgångar. Sammantaget går nästan en tredjedel av dagens vård- och omsorgspersonal i pension.
    Detta är den viktigaste förklaringen till det rekryteringsgap som hotar. Men även den demografiska utvecklingen spelar in. Både andelen små barn och gamla människor i befolkningen växer; varför efterfrågan på vård och omsorg stiger.
    I sin aktuella rapport fokuserar SKL dock inte på hot, men på möjligheter. Undersköterskor kommer lätt att kunna få jobb under de kommande åren, särskilt på glesbygden, skriver man.
    Frågan infinner sig dock varifrån de 129 000 undersköterskorna ska komma, som behövs om vården och omsorgen ska kunna upprätthållas. Eller de 38 000 sjuksköterskorna, de 12 000 nya läkarna och så vidare.
    Behovsskattningarna tycks dessutom stiga. När SKL publicerade sin rekryteringsprognos 2012 räknade man med att det skulle behövas 64 000 undersköterskor fram till 2020-talet. Två år senare bedömer man alltså att det rör sig om dubbelt så många.
    En aktör som länge varnat för framtida brist på kvalificerad personal inom vård- och omsorgssektorn är fackförbundet Kommunal.
    I en rapport från år 2011 pekade man ut den gymnasiala yrkesutbildningen som en akilleshäl (se "Personalbrist trots stora behov" längst ned).
    Svenska ungdomars intresse för det som idag heter vård- och omsorgsprogrammet har sjunkit drastiskt under de gångna årtiondena. Söktrycket föll fritt under en kort period i början av 1990-talet, och har inte återhämtat sig sedan dess. Fram till och med 2010 fanns det i själva verket fler studieplatser än ungdomar som i första hand ville plugga vård och omsorg.
    I Kommunals ögon hänger det här samman med utvecklingen för den redan yrkesverksamma vård- och omsorgspersonalen: nittiotalskrisen och massuppsägningarna, inte minst då av undersköterskor och vårdbiträden.
    Men, och detta är kanske ännu viktigare menar facket, sedan stöten mot den offentliga sektorn under 1990-talets början har det inte skett en uppvärdering av välfärdens yrkesutövare.
    Vården och omsorgen är fortfarande kvinnodominerad, heltidsanställningarna är begränsade, arbetsmiljön är ofta dålig och medellönerna är lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. Det avskräcker unga människor, menar Kommunal.
    I den aktuella rapporten tecknar SKL en annan bild, nämligen av en attidtydförändring. Man hänvisar till en undersökning som man själv har beställt från företaget Ungdomsbarometern. Enligt denna kan nästan var tredje ung man, och varannan ung kvinna, tänka sig ett jobb inom hälso- och sjukvården.
    Men hur stor enkäten är och om resultaten är statistiskt säkerställda - kort sagt vilken relevans uppgifterna har - framgår inte. I själva verket är det ett påfallande luftigt påstående som SKL kommer med.
    Man hänvisar också till att söktrycket verkar stiga till läkarutbildningen, vilket är en märklig iakttagelse. Antalet sökande har i alla tider varit stort och för att komma in på läkarlinjen brukar det krävas 5,0, mvg eller A i alla ämnen från gymnasiet.
    SKL påstår också att fler vill läsa till sjuksköterska eller utbilda sig till socionom. Men inte heller dessa siffror står i någon handfast relation till det rekryteringsgap som SKL själv påtalar.
    I själva verket har det aldrig varit brist på unga människor som vill utbilda sig och arbeta inom vården på högskolenivå. Intagningspoängen för att bli psykolog eller veterinär ligger också på tippnivå.
    På gymnasienivå är det annorlunda. I mars i år meddelade Skolverket att söktrycket till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram hade ökat med 3 procent jämfört med det föregående läsåret. Cirka 4100 ungdomar hade sökt utbildningen i första hand.
    Men sedan läsåret 2010/11, som var utgångspunkten i Kommunals problembeskrivning, har antalet elever som faktiskt påbörjar programmet inte stigit särskilt mycket.
    Då noterade Skolverket drygt 4500 elever i årskurs 1; inklusive de som pluggade vid privata gymnasier. Sedan dess har antalet elever i åk 1 legat på mellan 3150 och 3250 år för år. Det handlar alltså inte om några drastiska förstärkningar - men inte heller om ett tapp.
    Vad som kan skönjas är att alltfler pluggar vård och omsorg inom ramen för gymnasieskolans så kallade introduktionsprogram. Innan Björklunds skolreform hette det IP; individuella programmet. Läsåret 2011/12 handlade det om ungefär 540 elever i årskurs 1, i år var det över 900 elever.
    Sammanfattningsvis pluggar fler och fler gymnasister i behov av särskilt stöd vård och omsorg, samtidigt som intagningen till vård- och omsorgsprogrammet ligger på en stabil men låg nivå. Detta är knappast lösningen på rekryteringsgapet.
    En aspekt på det relativt låga intresset för vård- och omsorgsprogrammet är möjligheterna, respektive svårigheterna, att vidareutbilda sig efteråt.
    I dag måste eleverna komplettera studierna med vissa teroretiska kurser för att ha behörighet att plugga vidare till sjuksyrra. På den gamla Vårdinjen, som slopades i mitten av nittiotalet, fick man automatiskt den behörighet som krävdes. Karriärvägen har alltså blivit mer omständlig eller rent av stängda.
    Under 2013 hade Skolverket i uppdrag att analysera hur vård- och omsorgsprogrammet kan omgestaltas, bland annat med fokus på dem som vill studera vidare. Myndigheten lämnade sina förslag till regeringen i oktober. De innefattar bland annat ett högskolespår för de som vill bli sjuksyrror.
 
 
Källa:  SKL rapport Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
FAU rapport 2011:3, förf. Eliason, Marcus: Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider.
Kommunals rapport, förf. Wondmeneh, Yeshiwork: Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla?
Personalbrist trots stora behov
SKL: Här finns Sveriges viktigaste jobb. Prognos för välfärdssektorn.
Offentliga sektorn krymper stadigt
SCB: Nationalräkenskaper Rapport 2014
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se