Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Brott
Internationell rätt
Domstolsväsen
Kriminalvård
Åklagarväsen
Straffrätt
Civilrätt
Offentlig rätt
Polisväsen
Nya lagar
Brottspåföljder
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
11 mars 2015
 
 
Polisen ska få söka i EU:s register
 
EU:s viseringsregister VIS är på väg att utvecklas till ett av världens mest omfattande personuppgiftsregister. Från och med sommaren kommer svenska brottsbekämpande myndigheter att ha tillgång till detta.
 
Syftet med VIS är att lagra data om alla personer från så kallade tredjeländer som ansökt om visa till EU:s medlemsstater. Konkret gäller det den sökandes namn, medborgarskap, fingeravtryck samt foto. Men även information om bostadsort, resvägar och vem som bjudit in den sökande eller som står för uppehälle lagras. EU samlar in information även utanför sina yttre gränser, till exempel i Nordafrika. På sikt räknar man med att ha registerdata om runt 100 miljoner individer; inte minst flyktingar och asylsökande. VIS är med andra ord ett led i EU:s ansträngningar för att övervaka och täppa till sina yttre gränser.
    EU har beslutat att VIS ska få användas i polisiärt arbete, men även av underrättelsetjänst och tullmyndigheter. Sveriges riksdag har redan under Alliansen tid vid makten accepterat detta. Regeringen Löfven kan alltså räkna med stöd nu när de konkreta lagändringarna läggs fram, som innebär att EU:s beslut omsätts i svensk lag. Miljöpartiet, som förr var emot att VIS skulle öppnas för polisen, har lagt sig.
    Lagförslaget innebär att den nya Polismyndigheten men även Säpo, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen kan få tillgång till uppgifter ur VIS. I praktiken är det Rikspolisstyrelsen som har direkt tillgång till registret och kommer att genomföra sökningar på begäran av de nämnda myndigheterna.
    Att åtkomsten till VIS är centraliserad är tänkt att höja rättssäkerheten, fast det tycks mest vara pro forma. Av den aktuella propositionen framgår det att Rikspolisstyrelsen i praktiken kommer att förutsätta att de ansökningar som uppfyller formalia också är motiverade, eftersom man inte har tid och möjlighet att pröva varje enskild begäran.
    Sammantaget kan man konstetara att villkoren för åtkomst till VIS i Sverige är generöst utformad. Syftesformuleringarna om att förebygga och bekämpa terrorism och annan brottslighet är relativt flexibla, och det finns inga begränsningar av vilken slags information polisen och Säpo (med flera) får begära ut.
    Anmärkningsvärt är även att det kommer att vara möjligt att bryta mot sekretessprincipen och lämna ut de uppgifter som hämtats från VIS till tredjeland eller "internationella organisationer". Skrivningen är visserligen villkorad (till exempel med att det land som registrerat informationen går med på att den utlämnas) men ger entydigt svenska myndigheter befogenhet att sprida känsliga uppgifter.
 
 
Källa:  Prop 2014/2015:82, Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Ännu en sten i den europeiska muren
Prop 2011/2012:60
Fingeravtryck och foton ska registreras
Prop 2010/2011:123
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se