Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Debitering och uppbörd
Skatter
Tullfrågor
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
18 juni 2014
 
 
"Neutral" bolagsskatt kan bli sänkning
 
Företagsskattekommittén föreslår att avdragsrätten för räntekostnader ska slopas. I stället ska alla bolag i Sverige få göra ett schablonmässigt avdrag - upp till 25 procent - av det skattemässiga resulatet. Det här är helt obeprövat och kan i praktiken uppfattas som en rejäl sänkning av bolagsskatten.
 
Det konstaterar en av experterna i kommittén, lektorn Åsa Hansson från Lunds universitet, i ett mycket kritiskt yttrande.
    Syftet med det nya avdraget är utjämna den skillnad som råder idag avseende hur mycket skatt företag betalar på finansiering med eget kapital jämfört med lånefinansiering. Skulder är i praktiken skattemässigt gynnade. Med de föreslagna regeländringarna behandlas eget och lånat kapital mer lika. Detta välkomnas av av hela kommittén.
    Men, poängterar Åsa Hansson, modellen är helt obeprövad. I praktiken är detta en så kallad comprehensive buiness income tax, en CBIT. Bolagen får göra avdrag för finansiella kostnader upp till finansiella intäkter men därutöver existerar ingen som helst avdragsrätt.
    I stället införs ett generellt finansieringsavdrag; som motsvarar 25 procent av företagens skattemässiga resultat (innan avdraget görs). Det här sänker i praktiken den effektiva bolagsskattesatsen till 16,5 procent, skriver Hansson.
    Det är ungefär lika lågt som i de nya EU-medlemsländerna österut och kan mycket väl komma att uppfattas som ett aggressivt drag internationellt, för att inte tala om vad reaktionerna hemma i Sverige kan bli.
    Hanssons invändning mot det nya schablonavdraget är att det riskerar att driva på skatteplanering. Företagen kommer att ha anledning att försöka omdefiniera kostnader som plötsligt inte längre anses som avdragsgilla (räntor).
    För att minimiera det här beteendet har kommittén tvingats försöka täppa till kryphål, vilket i sin tur har lett till mycket komplicerade regler. Företagens utgifter för hyra, till exempel, skulle framgent behöva delas upp i en räntedel (icke-avdragsgill) och en kostnadsdel (avdragsgill). Även om man samtidigt inför undantag för kortare hyresavtal och ett minsta utgiftsbelopp som inte behöver delas, så innebär den här typen av detaljregler merarbete för företagen, konstaterar Hansson.
    Hon kritiserar dessutom att kommittén, trots att den arbetat med utredningen i tre års tid, inte har analyserat konsekvenserna tillräckligt väl. Företag med nollresultat kommer inte att medges det nya finansieringsavdraget och får inte heller "rulla" finansieringskostnader framåt i bokföringen för att senare kunna kvitta dem mot finansiella intäkter. Det kan slå hårt mot nygrundande, potentiellt innovativa företag. Det här uppmärksammas även av andra experter som också gjort särskilda yttranden.
    Eftersom kommitténs huvudförslag är så pass radikalt och behäftat med en massa potentiellt oönskade sidoeffekter, hade det varit motiverat att lägga fram "ett internationellt erkänt och mindre komplicerat alternativförslag", skriver Hansson. Hon bedömer att kommitténs alternativ också är alltför obeprövat och nästan ännu mer komplicerat. Det skulle innebära att bolag inte får göra avdrag på räntekostnader med mer än motsvarande 20 procent av sitt skattemässiga resultat.
 
 
Källa:  SOU 2014:40, Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se